Andreas lyckas finna sitt guld och i slutet av 1888 återvänder han till Sverige. Andreas köper gården Ängelsbäck 16:3 1889 av sin broder Alfred. Alfred hade tidigare köpt den av sin svärfar Petter Troedsson troligen på uppdrag av Andreas. Han träffar även sin blivande hustru Karolina Erlandsson. Andreas var därmed den först i släkten som riktigt ägde Ängelsbäck 16:3, dock var det brodern Alfred som var den första brukaren av fastigheten då han och hustrun Amanda arrenderade den då Andreas valde att återvända till Amerika för en tid. Men det var Amanda med hjälp av dräng som stod för skötsel av gården då Alfred valde att följa med sin bror Andreas för att söka lyckan än en gång.

Andreas fästmö Karolina Erlandsson fick tre år på sig att väva och sy hemgiften för 1892 återvänder Andreas och paret gifter sig och flyttar in på gården. De får fyra barn tillsammans: Anna f 1894, Karl f 1896, Nelly f 1895 och Edit f 1900.

Andreas och Karolina brukade Ängelsbäck 16:3 från 1892 till hans död 1909.  Eftersom Andreas inte var gift vid köpet av Ängelsbäck 16:3 kom Karolina inte att bli delägare i gården. Detta löstes genom att hon arrenderade gården av dödsboet från hans död fram till 1917 då sonen Karl gifte sig med Anna och övertog arrendet.

Kortet taget omkring 1907 vid boningshuset.

Karl Andersson som föddes 1896 gifte sig 1917 med Anna Santesson, dotter till Sante Johansson och hans första hustru Johanna f Pålsson i Segelstorp. Karl och Anna brukade Ängelsbäck 16:3 först på arrende till omkring 1922 då de köpte gården genom att lösa hans syskons arvslotter.

Karl och Anna fick barnen: Inga f 1918, Arvid f 1919, Ingvar f 1921och Kerstin f 1933. Familjen stannade på Ängelsbäck 16:3 till 1928 som då såldes till Gustav Karlsson som var gift med Karls syster Edit. Karls svärfar Sante Johansson i Åkagård, Vistorp No 7 dog 1927 och Karl övertog arrendet. Åkagård brukade Karl tills sonen Ingvar och hans fru Ebba tog hand om den.

Från 1928 brukade de Åkagården i Vistorp, Förslöv socken

Gustav Karlsson var född 1892 i Helsingborgs stadsförsamling. Han var son till Karl Andersson och hans hustru Hanna f Johansson. Han gifte sig med Edit Andersson född 1900 i Ängelsbäck 16:3 och dotter till Andreas Nilsson och hans fru Karolina Erlandsson. Som gifta bosatte sig Gustav och Edit i torpet Killebäckstorp No 13 med bara 8 tunnland mark. Det gav naturligtvis inte full sysselsättning så Gustav fortsatte liksom tidigare med vagnmakeri på deltid. Han lärde sig och utövade under flera år vagnmakaryrket i sin ungdom och han arbetade i Anders Nilssons vagnmakeri i Öllöv.

Deras två första barn Knut och Lennart föddes i Killebäckstorp. 1928 övertog de Ängelsbäck 16:3. Nu följde en händelserik period, då de andra sex barnen Erling, Hanna, Hans, Rune, Elsa och Gunnel föddes. Den betydlig större gården fodrade både dräng och piga. I gården fanns redan både pig- och drängkammare.

Mitt i sitt aktiva liv rycktes Edit bort redan 1937. Efter en operation av blindtarmsinflammation och brusten blindtarm med bukhinneinflammation avlider Edit endast 37 år gammal. Efter Edits bortgång behövde hemmet ofta hjälp med barnpassning , matlagning och andra innesysslor. De som fick överta dessa sysslor blev Anna Bengtsson med dottern Martina.

Trots försvagad hälsa av lung- och hjärtåkomma klarar sig Gustav fram till 1944. Han avlider endast 52 år gammal av hjärtsjukdom med betydande hjärtsvikt. Från Gustavs bortgång fram till 1951 brukades gården som sterbhus då äldste sonen Knut och hans fru Evy köpte den och fortsatte driften.

Under tiden från Gustavs allvarliga sjukdom hösten 1943 till gårdsköpet 1951 bodde flera av syskonen tillsammans liksom tidigare. Efterhand som de blev stora nog att kunna hjälpa till att sköta gården med ledning av den äldste hemmavarande. Det var bara Knut som fyllt 18 år vid Gustavs bortgång. Under ett år fick han dispens att fullgöra sin värnplikttjänst för att leda gården skötsel. Flera av syskonen gick fortfarande i skolan, Gunnel började småskolan först 1943 och Hans, Rune och Elsa gick i småskolan.

Kortet taget ca 1930

Gustav och Edit med barn

Efter ombyggnader 1948-49 och 1952 var gården bra rustad för den tiden lantbruk, utom att boningshuset var gammalmodigt. 1963 lät de uppföra ett friliggande hus vid sidan om det gamla, som därefter revs.

Det gamla boningshuset ca 1944

Flygfoto på 1950-talet

Första traktorn kom 1948. Detta var inledningen till dödstöten mot arbetshästarna. Nästa traktor kom omkring 1956, en häst sparades dock ännu några år. Mjölkmaskinen hade installerats redan 1947 med utbyttes senare när antalet kor utökats och stallet byggts om. antalet kor höjdes efterhand från omkring 10 på 40-talet till ett 30-tal. Kostallet anpassades i etapper genom ombyggnad. Svinuppfödning kompletterade djurhållningen.

Självbindaren ersattes 1965 av en självgående skördetröska med 7 fots skärbredd, som snabbt ersattes med en 10 fots. Denna utnyttjades av flera gårdar och den kördes av Hans, som redan tidigare varit maskinist för Grevie stora tröskförenings ambulerande verksamhet. Föreningen upphörde ca 1967, eftersom de arbetsbesparande skördetröskorna praktisk taget hade ersatt tidigare omständiga skördesätt, uppsättning i travar för torkning, inkörning och lagring i loge och slutligen tröskning.

Under Knuts brukartid fördubblades sockerbetsarealen till över 2 ha. Ett par ha potatis ingick också. Dessutom tillkom kontraktsodling av gurkor. Spannmål och foderväxter fyllde ut arealen som genom olika arrenden ökade väsentligt.

Knut och Evy får barnen: Ann Kristin f. 1951, Per f. 1953 och Jan f. 1959

Flygfoto från 1961

1981 övertar Knut och Evys son Jan Karlsson f. 1959 Ängelsbäck 16:3 tillsammans med sin hustru Marie-Louise f Hansson f. 1961 Höja Boställe Höja socken

Deras barn är Anna-Karin, Britt Louise och Liselotte.

Flygfoto från 1992