Start Uppåt

Geologi &  Historia

 

 

Hela vårt land var under långa perioder täckta av tjocka ismassor, som långsamt rörde sig åt söder i norra Europa, Asien och Nordamerika. För drygt 10 000 år sedan blev klimatet varmare och största delen av isen smälte bort efterhand. Bar på de högsta bergen finns nu rester kvar i form av glaciärer.

Geologerna anser att Bjärehalvön och västra Skåne började friläggas från den senaste landisen för omkring 14 000 år sedan. Då låg havsnivån upp till minst 50 m högre än nu, därför att fastlandet trycks ner av den tjocka landisen. Efterhand har nivån höjts igen visserligen mkt långsamt men väl mätbart. Också i våra dagar stiger landet men inte längre så snabbt. Det tog flera tusen år för isen att smälta bort från den odlingsbara delen av vårt land.

För byn Ängelsbäck med omgivning anses den marina gränsen ha gått ungefär där den nutida landsvägen från Ranarp i Förslöv socken dragits fram förbi Ängelsbäcks nedlagda småskola och vidare mot Killebäckstorps by. Det betyder att i stora drag att landet väster och söder om den vägen tidvis var havsbotten, när Bjärehalvön befriades från sitt istäcke.

Redan mkt snart efter isens avsmältning började fångstmän västerifrån besöka västra Skåne, åtminstone på sommaren. Nuvarande Danmark hade fast landförbindelse med Skåne under lång tid. Detta underlättade de förflyttningar som de kringströvande företog vår och höst. När avsmältningen fortskridit längre norrut anlade människorna boplatser, ofta tillsammans. Under denna tid lärde de sig att nyttja de Skånska förekomsterna av flinta för att tillverka enkla vapen och verktyg.

När Ängelsbäcks oskiftade by ungefär 13 000 år senare började byggas förlades den ungefär vid den gamla högst belägna stranden. Då hade landet redan höjt sig avsevärt och stranden låg nära dagens strand. Byns gårdar lades naturligtvis avsiktligt nära den aldrig sinande Vadbäcken (Ängelsbäcksbäcken). Närhet till vatten var ju då viktigare än åkerbruket för de boskapsskötande bönderna. Endast en liten del av marken var uppodlad. Odlingen bedrevs bara under den varma årstiden och var oftast inhägnad till skydd mot betande djur.

Den tidigaste kyrkan anses vara från 990 talet och låg i Lund. Där fanns omkring år 1050 minst 11 kyrkor, de flesta av trä. Träkyrkorna ersattes efterhand av stenkyrkor, framför allt under 1100-talet. Då påbörjades också häradsindelningen som baseras på en samtidig sockenindelning. Någorlunda färdigt blev det inte förrän omkring år 1300. Tillsamman med flera andra byar kom Ängelsbäck att bilda Grevie socken med egen kyrka under 1100-talet.

Olika namn tyder på att man i äldre tider haft två tingsställen i Bjäre Härad, nämligen i Hov och i Grevie socken. Det kan ha varit först i Hov och senare i Grevie. Under 1400-1500-talet var Grevie marknadsplats och det ligger ju mer centralt i häradet. Gravhögen Tingshögen sydväst om Grevie kyrka tyder på att ting hölls där Namnet Grevie har troligtvis bildats ur Graefhögi, Grefhöge, Gravehö m fl. skrivsätt.

Namnet Ängelsbäck anser man att förleden kan ha kommit av mansnamnet Engel och efterleden bäck är samma ord som idag. Namnet Ängelsbäck skrevs på 1500-talet bl.a. Engelsbeck, Endelsbeck, Innilsbeck och Engilszbeck.

 

Av Lennart Klinghult