Laga skifte

Jordbruket var i äldre tider nästan alltid förenat med boskapsskötsel. Beroende på förhållandet mellan åker och äng kunde endera dominera. Som binäringar förekom skogsbruk, fiske, olika hantverk, fraktning och viss handel.

Äng och åker bildar inägorna. Bara åkern är normalt uppodlad, medan ängen använts till bete och foder, mest som hö. Före skiftena på 1800-talet var skogsmarken allmäning och nyttjades till bete. Åkerjorden bildade åkerfält s.k. vångar eller gärden. Före skiftena var dessa indelade i långa, smala tegar som tillhörde de olika bönderna i byn. De inbördes läget berodde på gårdens lägen i byn = tegskifte. Så hade det varit ända sedan medeltiden.

Det tog lång tid innan skiftena genomförts, så att varje bonde om möjligt hade all sin mark samlad i ett enda markstycke. Det första steget var storskiftet som började redan 1749. I Skåne genomfördes Rutger McLean åren 1783-86 enskifte i fyra byar i Skurup. Följden blev enskiftes lagen 1803 som från 1807 fällde hela Sverige.

Från omkring 1827 genomfördes laga skiften, vilken medförde splittring av de gamla byarna. I vissa byar blev mer än hälften av bönderna tvungna att flytta ut till mer närliggande åkrar och ängar. Detta var det största ingreppet i det svenska kulturlandskapet för den nutida lantbruksnedläggningen.

Visserligen bidrog många åtgärder till att underlätta flyttningen, men för många utflyttare blev det stor förändring. Skattefrihet ett bestämt antal år var en viss hjälp liksom utflyttarna fick dagshjälp med att bygga upp sina gårdar på det nya stället. Skåne gav man också skattelättnad för att uppföra stenhus. Eftersom det nästan alltid var bönder med dåliga hus som måste lämna den gamla byn, kunde de räkna med betydligt förbättrade byggnader.

Skiftena medförda att omkring en tredjedel av alla gårdar flyttades ut från bygemenskapen, olika i olika byar. Stor förnyelse av byggbeståndet, även om en del av det gamla märkes upp, togs ned och återuppfördes. Detta gällde främst knuttimrat, skiftesverk och korsvirke.

Ängelsbäcks gårdar, de flesta delade åtminstone från laga skiftet ca 1822

Gamla Ängelsbäck som oskiftad med följande sammanställning över gårdarna i byn. Numreringen avser i huvudsak tiden 1658 till början av 1800-talet. En del gäller än idag men med tilläggsnr. År 1917 genomfördes en omfattande revidering av fastighetsnumreringen.

av Lennart Klinghult

Brev i samband med Laga skift

Stormäktiktigst, Allernådigste Konung!

Lantmätaren Krabbes å ägare till Engelsbäck förrättade Laga Skifte och i följd deraf meddelte uträkning öfver utflyttningshjelpen, gillat sjelfva Skiftet men deremot i alla underkänt tillgörandet rörande sistnämnde uträkning, har samme Lantmätare den 19 sistedne April, enlig i underdånighet bilagde handlingar Lit A uti hvilka jemväl åberopade utslaget finnes intaget, medelst sammankomst å stället förrättat den föreskrifne förnyade uträkningen, hvars resultat oss medeltes först 3ne månader derefter eller den 12te Julii innevarande år, och detta ehura förrättningen slöts och hänvisning till beswärs anförande meddeltes genast den 19 förutgångne April, obehörigt fått af en tjensteman att efterlefva Konungens Nådiga föreskrifter i Lydlig Lag å Öfver detta Lantmätarens sednare tillgörande funna sig underltecknade föranlåtne att å nyo påkalla ägodelnings rättens rättelse, då ur den 23 sistedne October derifrån erhöllo det förwånande Utslag härhos i underdånighet under Lit B bilagde, hvaröfver wi härmedelst inför wår Konungs Thron i djupaste underdånighet utbedje oss nåden få anföra följande lika underdåniga Befwär, fullt öfvertygade att winna sådan rättwisa som med Lag och sakens beskaffenhet äro oskiljaktige.

Uti wår till ägodelnings Rätten den 1ste sistledna September ställde skrift, intagen uti Lit B, hvilken härmed till alla delar i underdånighet åberopas, hafwe wi efter förmåga sökt antyda och utveckla orsaken till och skälen för wåra anförda klagomål, men ägodelnings Rätten fann sig hindrad i all pröfning af tvistepunkterne, så wäl i deras helhet, som hvar för sig, af den omständigheten endast att wåra motparter wid tillfället af Lantmätarens sammanträde sins emellan icke med eller gemensamt med oss, sig förenat om berörde uträkning af utflyttningshjelpen.

Likwäl är tillwaron af en slik förening för oss okänd och osynlig bland Lantmätarens protokoll och uträknings handlingar hellst sådan få wida den bör äga laglig kraft och werkan, bör wara så författad som den uti Eder Kongl Majts nådiga Skrifts stadga uti 6 cap 2 § föreskrifven finnes det av serskildt författad, erkänd och underskrifven af oss alla. Emedlertid har ägodelnings Rätten tyckt sig warseblifva något liknande en förening intagen i Lantmätarens uträkningshandlingar och deruppå till wår ofärd och wåra medqvarboende grannars fromma, grundat det Beslut som helt och hållet upphäfver dess förra utslag i Stadgandet att Lantmätaren utan hinder af den då förrättade uträkningens årgärder, hvilken af den då förrättade uträkningens åtgärder, hvilken i alla underkändes skulle dermed å nyo lagligen förfara, likwäl hade bemälte Rätt, utan altför mödosam forskning, lätt bords finna, att det Protokoll och den uträkning wi der öfverklagade och som jemväl utgör föremål för dessa underdåniga Beswär, äro så hoptraslade och orediga samt så i frånvaro af all Lag och stadgade formulären författade, att ingen dödlig menniksa deraf förmår reda förhållandet-kanske icke en gång sjelfwe författaren

Wi bedje derföre och bönfalle i djupaste underdånighet, det täcktes Eders Kongl Majt Nåd, rättewist upphäfva ägodelnings Rättens utslag i alla dess delar, samt lika nådigt förestandiga Lantmätaren, gifwe Gud någon annan än Krabbe! Likväl på hans bekostnad att mellan oss och alla qvarboende hemmansägare i  Engelsbäck lagligen fördela utflyttningskostnaden.

Med all undersåtlig wördnad, trohet och nit framhärde er

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl Majst

Engelsbäck den 20 november 1841

Allerunderdånigste och tropliktigaste undersåtare

Peter Olsson   Rasmuns Sånesson